Vilket år det har varit!!

Jag har ju redan skrivit om mitt och Fajtas fantastiska tävlingsår, men det finns mer att berätta.

Det började ju lite knackigt med Fajtas skada i ryggen. Hon sprang in i altanen här hemma och fick låsningar i ryggen pga av det. Akupunktur, stretching och lite Rimadyl blev följden av en allt för rolig lek med Kiva!

När hon väl blev "dopingfri" och vi åter igen laddade för elit start så började hon löpa. Kors i taket, hennes första löp kom alltså en månad efter två års dagen....

Under denna tiden så hade en skock med tio underbara små valpar fötts på Kennel Busyborder. Jag hälsade på de små liven när de var ett dygn gamla och det var en skräckblandad förtjusning. Ett hav, likt en skräckfilms scenario välde runt super mamman Busy. Och jag skulle klart inte ha nån liten valp.... Men det var kanske Busys sista kull.... Och förra kullen blev toppen hundar allihop.... Lite övertalning och en plan som sattes i verket pga av Fajtas skada, så flyttade en "om Fajta skulle skada sig, sista valpen från Busy, underbar, sötaste och jag kunde inte motstå frestelsen-valp" i form av Bita flyttade hem till oss på vårkanten. Planen var (och är fortfarande) att hon ska börja sin lydnadskarriär nån gång när hon är två år eller så. Under tiden ska hon få leka, busa och starta sin vallningskarriär.

Under våren fortsatte jag mina studier och jobbade lite om vart annat på förskolor här i närheten. Jag hade praktik hos underbaraste F-1 klass man kan tänka sig.

 Jag fick för första gången i mitt liv göra en omtenta och blev skit förbannad när jag insåg att det var samma frågor då också, dvs just de delarna som jag inte läst igen med tanken "att de kommer ju inte en gång till".... Ytterligare en erfarenhet rikare alltså! Chrille började på ett nytt jobb som innebar stora förändringar här hemma och väldigt begränsad ledig tid för mig på kvällarna.

Sommaren kom och Bita blev vildare och vildare. Kiva flyttade hemifrån. Hon fick ett bättre liv i Trelleborg där hon är sin nya husse och mattes allt. Hon behöver inte längre sitta trånande i hundgården när fajta och bita drar ut på allehanda äventyr.... Ett beslut som givetvis var tungt men ändå så lätt.... Hon har det kanon bra och lever livet!!

Sommaren bjöd också på årets vallningshändelse när Fajta blev godkänd vallhund! Jag blev så otroligt glad och stolt över mina två "bästaste" den dagen!! Klart träningen här hemma på ca 20 inlånade får hade gjort sitt!!

Hösten kom och skolan, mörkret, regnet och stressen börjar om igen. Hösten har varit motig på många sätt. Jag har haft mycket att göra med skolan, klubben, träning, hem och familj.... Men allt har samtidigt varit roligt, utmanande och, för det mesta, jäkligt kul!!

En av höstens höjdpunkter var som vanligt "Skillingarydslägret". Man hinner inte åka hem förrän man längtar tills nästa år. Och detta läger blev inte annorlunda. Jag träffade en av de mest fantastiska personer jag någonsin mött, Berit Sjöberg. Hon kommer alltid att finnas någonstans inom mig när jag tränar hund. Hennes leende, glädje, entusiasm och kunskap har etsat sig fast i mitt inre för alltid.

Under hösten började även Bita få följa med till klubben för lite grundträning. Inget allvarligt, utan mest lek och trams. Men man kände ganska tydligt att det var dags för henne att börja arbeta lite.

Sommaren och hösten bjöd inte bara på glädje.... Två nya stjärnor tändes på himlen och de som fyllt de platserna saknas numera i mitt liv. Det var inte några av mina närmaste och käraste, men det var människor som jag höll av.... och fortfarande håller i mitt hjärta...

Och vintermånaderna stod för dörren hade jag mer än någonsin att göra. Hundträning, familjeliv, studier och arbete. Och nu är snart året slut.... Vart tog det vägen?

Sammanfattningsvis så är jag nöjd med året.

Jag är skitglad över att ha fått förmånen att träna för Andreas Rundqvist ytterligare ett år. Han har hjälpt mig att utveckla mitt tränande och tävlande till en härlig nivå, en nivå där jag kan känna mig säker, stolt och på väg! Han har klart visat hur enkel hundträningen egentligen är!

Jag är skitglad över mina träningskompisar som jag inte skulle klara mig utan, även om det ibland är underbart att åka ut sent på kvällen och vara ensam med min hund under stjärnorna.

Jag är speciellt glad över att jag åter igen fått förtroendet av Josse att köpa en valp av henne, trotts att man kanske inte kan kalla oss för storbönder! Josse, du är guld värd! Som träningskompis, ressällskap, uppfödare, vän och tankeläsare!!!

Jag är skitstolt över mina två hundar! Fajta som visat mig hur fantastiskt det kan vara att träna och tävla hund. Över min lilla Bita som under dagens träning visade framtassarna! Från att mest varit en tokig valp som hänger i kopplet och skäller, att hoppa och studsa som en känguru på LSD när man träna till att helt plötsligt vara "träningsbar" och kännas på gång, utan att det ens var meningen...och jag vet knappt själv hur det har gått till....

Sen är jag väldigt glad över alla nya och gamla bekantskaper under året. Vissa har djupnat och övergått till härlig vänskap!

Och sen så har jag ju åter igen fått lära mig att pengar inte är allt....fick precis kontrolluppgifterna från jobbet. Hela 19 564:- har jag tjänat i år..... Tur att jag är så rik på annat!!

Jag hoppas att 2009 kommer att bli ett spännande år! Fyllt med nya intryck, nya människor och nya erfarenheter! Fyllt med glädje, sorg och sol.

Och jag hoppas att ni alla där ute också får det!