Nästan natta...
Sent i går kväll träffades jag och Kia på "bästaste-grusplanen-med-kanon-belysning" för lite träning.
Kia körde igenom fria följet rejält med sina bruna tjejer och jag tränade lite dittan och dattan med mina vovvar.
Bita gillar INTE denna platsen. Hon är orolig och störig.... märkligt att mina tjejer är så olika på det planet. Jag tränar ju den biten (störnings- eller miljöträning eller vad det nu kallas) på samma sätt... tror jag... eller har jag glömt hur Fajta var när hon var liten?
Men Bita fick iallafall göra lite fritt följ. Inte alls samma koncentration och fokus som förra gången, utan mycket slarv och trams. Sen körde vi läggandet som fortfarande kräver MER jobb. Inkallningen är grym och hon hoppar inte längre i varje ingång. Ställandet körde vi från grunden, mest för att Kia ville se hur jag lär in, men även för att påminna den lilla fröken om vad det är som är viktigt i momentet. det viktiga i momentet i detta läget är känslan i kroppen. Hon ska könna hur det känns att stanna fort, hur kroppen nästan dras bakåt. Detta tränar jag in med en boll som slår i backen precis bakom mig, bollens duns efterföljs att ett kommando och det viktiga är inte att hon stannar utan att hon hör ordet samtidigt som kroppen reagerar på dunsen av bollen. Steget där efter är att jag enbart säger ordet och genast ställer upp framför henne och kastar bollen över henne. Fungerar detta också så kan jag backa efter det jag vänt upp framför. Jag tycker att detta sätter gör att jag får både en jäkligt bra reaktion på kommandot och en stadga i förlängningen.
Efter detta var det lite apporterings träning. Hon har klart blivit lugnare i detta arbetet, även om vi har en låååång väg kvar.
Fajta sen då gick inte bra alls. Jag körde yttepytte fritt följ som uppvärmning och sen en dumruta som bara gav felaktiga ställningar och egna initiativ..... Rutan gick hyfsat och sen fjärren.... denna fjärren.... Hade tänkt att egentligen att jobba med återgången men det fick bli fokus på rörelse och uppmärksamhet..
Efter lite obligatoriskt eftersnack och cigg så var klockan helt plötsligt 23.30!!! Härligt!!!
Kia körde igenom fria följet rejält med sina bruna tjejer och jag tränade lite dittan och dattan med mina vovvar.
Bita gillar INTE denna platsen. Hon är orolig och störig.... märkligt att mina tjejer är så olika på det planet. Jag tränar ju den biten (störnings- eller miljöträning eller vad det nu kallas) på samma sätt... tror jag... eller har jag glömt hur Fajta var när hon var liten?
Men Bita fick iallafall göra lite fritt följ. Inte alls samma koncentration och fokus som förra gången, utan mycket slarv och trams. Sen körde vi läggandet som fortfarande kräver MER jobb. Inkallningen är grym och hon hoppar inte längre i varje ingång. Ställandet körde vi från grunden, mest för att Kia ville se hur jag lär in, men även för att påminna den lilla fröken om vad det är som är viktigt i momentet. det viktiga i momentet i detta läget är känslan i kroppen. Hon ska könna hur det känns att stanna fort, hur kroppen nästan dras bakåt. Detta tränar jag in med en boll som slår i backen precis bakom mig, bollens duns efterföljs att ett kommando och det viktiga är inte att hon stannar utan att hon hör ordet samtidigt som kroppen reagerar på dunsen av bollen. Steget där efter är att jag enbart säger ordet och genast ställer upp framför henne och kastar bollen över henne. Fungerar detta också så kan jag backa efter det jag vänt upp framför. Jag tycker att detta sätter gör att jag får både en jäkligt bra reaktion på kommandot och en stadga i förlängningen.
Efter detta var det lite apporterings träning. Hon har klart blivit lugnare i detta arbetet, även om vi har en låååång väg kvar.
Fajta sen då gick inte bra alls. Jag körde yttepytte fritt följ som uppvärmning och sen en dumruta som bara gav felaktiga ställningar och egna initiativ..... Rutan gick hyfsat och sen fjärren.... denna fjärren.... Hade tänkt att egentligen att jobba med återgången men det fick bli fokus på rörelse och uppmärksamhet..
Efter lite obligatoriskt eftersnack och cigg så var klockan helt plötsligt 23.30!!! Härligt!!!
Kommentarer
Postat av: Hunny
min kära sambo var INTE nöjd när jag kom hem vid midnatt, när han insåg att jag inte dött så frågade han lite finkänsligt varför jag inte kan svara i nån av de TVÅ mobiler jag hade med mig. Hoppsan :) Tur att han förlåter fort!
Trackback
