Nedrans mo...bil
och
Smilla och kompis lekte i min bil på eftermiddagen vilket fick som följd att jag numer måste kravla mig över passagerarsätet för att komma in i bilen. Dörren på förar sidan går inte att öppna, varkern inifrån eller utifrån.... Spännande nästan jämt!
Och
Söndagen gick så klart, denna gången också.
Jag hade som sagt blivit lovad avlösning med gräsklippningen men beslutade mig för att vattna nya rosenrabatten och grönsakslandet. Och om gräset där blir blött så blir det ju inte lätt för sambon att klippa. Så jag klippte där och satte sen på vattenspridaren. Medan den gick så fick jag planterat ut de sista pelargonsticklingarna, planterat ut några av mina frösådder, planterat om och satt ut palmerna på altanen och annat små fix. Sen var det dags att fixa lunch och efter det när jag satt och drack en kopp kaffe och tittade ut över gärsmattan så tyckte jag att det såg bra dumt ut med halva gräsmattan klippt, så jag klippte resten också.
Fajta fick ett snabbt pass med dirigeringsapporten. idag satt den riktigt fint. inkallningen innan apporten har verkligen gjort verkan den sista tiden och en hel del slarv i gripandet har försvunnit. Jag tror iofs att jag kommer att få se det på tävlingen ändå, men vi är iallafall på rätt väg.
Sen drog hela familjen söder ut. Tryckte in 14 tackor i en transport och körde hem med, en vända till med 13. Så nu går det 27 fina flickor i hagen nedanför parkeringen. Fajtas ögon var om ännu gulare och hon visste inte om det verkligen var sant! Sen pizza, snack och trevligt hos Svarthallsarna!
Jag tycker det låter som en suverän söndag!! :)
Mycket att göra, tänk att behöva sitta och undra vad man skall ha för sig.. Hihi.
Och nu har du ju det där med bildörren att klura över! Tjoo.. Vad roligt du kan ha det!! Hahaha..
Kul för er att ha får på gården nu, då är det ju bara att gå ut o valla när man får lust och lite tid över, för jag tror ju säkert att Fajta ställer upp! :)
Ja, jösses vilken lyx att ha får hemma. Själva blir det vallning alltför sällan, och jag som är rookie i ämnet skulle behöva träna flera gånger i veckan. Nu känns det som att man måste börja om varje gång. Jag lyckas alltid vara på fel plats vid fel tillfälle, och hinner aldrig läsa vad som ska hända innan det är för sent. Mick tycker nog att han har världens mest obegåvande vall-matte!
