Det här med korrigeringar
Problemet ligger inte där utan i att vi slänger oss med begrepp som vi inte riktigt förstår.
Ibland kan jag vara avundsjuk på "klicker världen", den har så många ors och begrepp som betyder EN sak. Ordet korrigering betyder massor av saker för mig!
Och det som är synd är att så många definerar ordet som något negativt. Koppelryck, misshandel etc.... Och det är inte korrigering för mig, utan helt enkelt misshandel! Och DET sysslar jag absolut inte med!
Jag tror dessutom att en korrigering betyder olika mycket för olika hundar i olika situationer.
Den enklaste formen av korrigering är att avbryta aktivitet och utebliven belöning. Dvs jag utför ett moment i min träning som jag inte är nöjd med. Jag avbryter då övningen, tar min hund ur situationen och gör om. Detta tycker tex Bita är jätte jobbigt i vissa övningar. Hon blir låg och osäker. Det är då min uppgift att förenkla och förtydliga övningen till nästa repetition. Men likväl så har jag korrigerat hunden.
Att ta hunden ur och från träningssituationen i form av sk "time-out" kan slå väldigt hårt på vissa hundar, en del bryr sig föga (läs: Fajta) medan andra blir väldigt berörda av det. En korrigering? Javisst! Tänk om det hade varit människor vi gjorde så här på. Du har gjort ett matte prov, får tillbaka provet efter rättning, men det står inte om du svarat rätt eller fel, men får ändå gå ut ur klassrummet utan att nån som helst förklaring ges....
jag såg en film på nätet för ett tag sen. En klicker-tränare skulle träna stadga på sin hund och använde sig av vad jag tror brukar kallas för "omvänt lockande". Hunden stod framför föraren medan föraren lockade på hunden med öppen godishand. om hunden rörde sig så försvann handen bakom ryggen. Korrigering? ja visst!
jag använder mig ofta av NEJ i min träning. Jag ryter och skriker inte utan talar bara om för hunden att "nej, det där är fel". jag gillar att använda ordet. det gör det tydligt för hunden att det är fel. Den behöver inte fundera på vad som hände, varför den inte fick nån belöning utan kan ganska omgånde känna i kroppen vad det är som blev fel. Jag ser det som att jag är tydlig och rak mot min hund, precis som jag förväntar mig att mina hundar ska vara mot mig. Förstår de inte övningen så ska de tydligt visa att "detta är för svårt, jag förstår ine" etc.
Jag kan även gå in med fysisk kontakt i korrigeringar. Det kan vara att hunden kommer för långt fram och jag då helt enkelt ger den ett stöd att hitta rätt position. Håller runt bringan och försiktigt för hunden bak i position och där belönar rikligt. Det kan även vara på hunden som lägger sig på skinkan i platsen. Då kan jag gå fram rätta till hunden med mina händer och belöna. Det blir då tydligt för hunden och den kan koppla sin kropp till rätt beteende. Hade jag bara gjort om och gjort om så tror jag att hunden behöver längre tid på sig att förstå min korrigering eller min tanke. det kan även vara att lyfta upp min hund i sitt-positionen. Dvs min hund sitter, men jag vill att den verkligen ska sitta upp, inte sitta och hänga. Jag kan då ta den runt framdelen och lyfta upp den. Fast det ser jag inte som en korrigering, utan som en hjälp....
När jag har korrigerat så är jag överdriven med mina röst belöningar. Jag bekräftar noga vad hunden gör, och att den gör det bra! "Bra sitt, duktig sitt" så hunden känner i kroppen och kan relatera ordet till det den gör. jag ser ofta på mina hundar att de gärna försöker lite extra när jag belönar med ordet. Om Fajta ligger ner och jag säger "bra ligg" så ser man hur hon riktigt pressar ner kroppen mot marken och "ligger ännu mera".
Och om man ser det ur dessa synvinklar så tror jag de flesta av oss korrigerar. Att låta lite besviken på rösten, att inte belöna, klicka eller vad det nu är.....
Vad tycker ni?
Det är så himla svårt med alla dessa begrepp och hur olika människor uppfattar dom, för alla har nog olika uppfattningar om vad en korrigering egentligen är.
Jag håller helt och hållet med dig i det du skriver och tror också att alla "korrigerar" men på helt olika sätt.
Håller också med dig. Tror ordet korrigering betyder väldigt olika för alla. Det har en negativ klang, men behöver ju inte alls vara negativt om man med korrigering menar "att förklara och förtydlga på ett sätt så hunden förstår och gärna vill göra rätt". Att säga som jag att "ooups-nu blev det galet" eller bara "ooups" är ju också en felsignal som säkert också tolkas som korrigering i vissa fall.
Mick vill gärna ha vallbilder, och han blir inte ledsen. Specillt inte om det är snygga tjejer som vallar! :-)
Jag är inte insatt, men självklart håller jag med dig! :)
Vad gör du under dagen imorgon? Tänkte föreslå att jag våldgästar dig.
Det är bra syrran!! Släkten kan man alltid lita på!
Mmm håller med att det är en massa olika uppfattningar och missuppfattningar om det här med korrigeringar. Som nu när vi håller på å målar en massa här ... när jag målar på fel ställe (vilket Uffe påstår att jag ofta gör, t o m 20 meter ifrån där jag eg målar), hur som helst, när de blir fel så korrigerar jag så de blir rätt ..... inte tusan blir nån lessen för de inte ;-)
Eller "sudda bort" tangenten på datorn .... himla bra om inte till å med oumbärlig ;-)
En korrigering kan vara så enkelt som att säga till ett barn att gå till höger, barnet går till vänster, vi säger lugnt och sansat, "nej inte det hållet, andra hållet e höger, så ja, rätt så, va du e duktig som gick till höger". Ser ni, fick till å med Åsas nej där *LLL
När en korrigering går till handgripligheter och man slår sin hund osv då kallar jag det aga och hör inte hemma i vår hund träning. Däremot kan jag mkt väl "ta" i hunden utan att det för den skull är aga eller nått sånt.
Blir det helt fel så är det ju ändå vårt eget fel och vi som ska ha en stunds eftertanke om vad VI själva har gjort för fel för att det skulle bli heltokigt. Börja om från början och gör rätt och ge tillfälle till belöning och beröm..... Hmmm jösses blev långt detta .... ;-)
Tack för ditt inlägg på min blogg. Ja, det finns en hel del jävlar-anamma här. Inte bara i hundsammanhang.
Jag tänker som du vad gäller korrigeringar. "fel, fel, fel" säger jag och gör om. Däremot har jag svårt för det där med att utebliven belöning skulle vara en korrigering. det skulle ju innebära att hunden upplever ett tävlingsprogram som en hel rad korrigeringar. Korrigering för mig är något man gör med rösten, kopplet eller fysiskt på annat sätt.
I utbildningssammanhang är jag aldrig fysisk. Däremot finns det tillfällen i vardagslydnaden där jag kan ta tag i hunden. Exempelvis att jaga vilt. Det är en sådan dödssynd att lämna flocken. Hundar vet det. De talar om det fysiskt för varandra om någon kommer på villovägar.
Ja, nog skulle man behöva rensa upp ibland begreppen och sluta använda sig av så fritt tolkningsbara ord som "korrigering" och "ledarskap", för att nämna några exempel. För en del är orden positivt laddade, för en del negativt... Vad dom egentligen betyder? Tja, det beror helt på vem dy frågar, och var i landet du befinner dig. Korrigering "här hemma" betyder i många fall att slå, nypa, trycka på, rycka i eller på annat sätt åsamka sin hund obehag/smärta. På klickertränarutbildningen i Stockholmstrakten hade korrigering mer betydelsen "rätta till" eller "gör om - bättre", som i att med axeln som dk få bak hunden i fotposition eller att man skickade om hunden till rutan för att man var missnöjd med positionen (typ). Det tog ett tag innan man fattade varför alla dessa klickermänniskor pratade om korrigeringar! ;-)
Vi hade en rolig diskussion på mitt jobb om att vara "chef", och det var samma där, ordet hade så mycket känslor knutna till sig att det var svårt att avgöra vad man pratade om egentligen.
Kommunikation - det är svårt!
Hurru Åsa, på tal om annat. Jag behöver verkligen mina solglasögon, så vi "måste" kanske ses snart! :-D Hur ser dina dagar ut?
Du får väl lägga på ett kål nu då så du också kan träna dumrutan ;) Fast på sätt och vis gör du ju lite det med läggandet också, eller hur?
annars håller jag med föregående talare om ditt inlägg om korrigeringar, främst Ingrid. Jag vill se en direkt reaktion som svar på korrigeringen och det tycker jag är svårt med t ex utebliven belöning. Sen blir det alltid jobbigt när man till slut inte vet vad man pratar om. Korrigering rättar väl till något som är fel, eller? Är då verkligen omvänt lockande en korrigering? Ja i slutändan hänger det ihop med var och ens individuella syn på ordet, precis som ledarskap och de debatterna blir svåra att få ordning på när alla har olika definitioner för samma ord.
Åh vad spännande!!! Så roligt att alla lämnar så kloka och intressanta kommentarer!
Kitty: Jag håller med att aga inte hör hemma inom hunderiet över huvudtaget. men fysisk korrigering kan vara så mycket mer. Ett litet pet på en framtass tex..
Ingrid: Det där med utebliven belöning är väl en av de främsta anledningarna som nybörjare har svårt på tävlingsplanen. När inte belöningen kommer blir hundarna osäkra och tror de har gjort fel. Att vi däremot tränar upp hundarna att förstå att man ska jobba längre och längre innan belöning är ju en träningssak i sig!
Camilla: Ja, detta ämnet har vi stött och blött flera gånger. För mig känns det extra aktuellt just nu,som du vet. Och tack vare dig så kan jag ofta bena ut begreppen på ett sätt som fördjupar min insikt!
Kia: Omvänt lockande i sig är väl ingen korrigering, men när du drar tillbaka handen så är det ju ett tecken för hunden att den gör något tokigt.
Spännande ämne! Jag håller med många andra som skrivit här!
Jag tycker inte man generellt kan säga ett sätt som är rätt att korrigera på utan det beror ju mycket på hunden, föraren och relation därimellan. Och sen tror jag att det är viktigt att man är konsekvent. En hund som är van vid fysiska korrigeringar är ju trygg med det och lär sig bra efter det. Medan en hund som bara är van att bli korrigerad med uteblivna belöningar har lärt sig det systemet och blir säkert väldigt osäker om det plötsligt kommer ett nej.
Jag anser att det är misshandel att inte korrigera sin hund på rätt sätt. Tänk så många som i all välmening "blir besvikna" på sin hund. På samma sätt som man ibland gör mot ett barn.
T ex. Hunden springer mot en väg. Den blir tillbakaropad och matte lägger huvudet på sned och säger med låg röst. Men du, du vet ju att du inte får springa upp på vägen.
Översätt det till koreanska och sätt dig själv i samma situation. Du gör något och en person kommer fram och tittar ledset på dig och halspar ut sig något som du inte förstår. Hade inte du viljat att personen i fråga var tydlig? Tydlig i sitt kroppsspråk och i sitt språk? Även på ett annat språk som man inte förstår så går det lätt att säga att Nej, det är FEL, gör INTE så.
Att korrigera är inte misshandel. Att korrigera en text är inte slakt av den. Att korrigera ett barn gör det inte nedtryckt. Jag tillbringar timmar med att korrigera min omgivning varje dag (städa). Korrigera för mig är att rätta till.
Jag anser att tydlighet är A och O i hundträning. Dom växer aldrig upp och förstår vårt tal. Dom behöver Beröm och tydliga hjälper för att förstå vad vi vill att dom skall utföra.
Slå en hund är fel. Att använda våld är fel. Att gå och vara tjurig och sur mot sin hund är fel.
Att korrigera, fysiskt eller med ord är rätt.
Beröm, är ett måste!
Det är om man gör rätt man uppnår det ultimata man kan få med en hund.
Vinna VM? Nej!!!!
Samarbete.
Att göra något tillsammans med sin hund, där man hjälps åt. Ingen hade klarat det utan den andre. När man är på samma nivå och man kämpar tillsammans.
Första gången man upplever det så får man en kick. Därefter så vill man inte arbeta på något annat vis.
Oups ... Det blev långt det här. Men det var en sak som låg mej varmt om hjärtat.
Kram! (Bry dig inte om vad andra människor slänger ur sig.)
Shit vad du skriver intressanta saker, sånt här gillar jag att läsa :) och du vet nog vad jag tycker. Du och Josse är ju de personer som har fått mig att öppna ögonen när det gäller korrigeringar och hundträning. Ni har fått mig att inse hur viktigt det är att vara tydlig gentemot sin hund i träning och det betyder inte att man är elak mot sin. Det är bara vi människor som har dessa känslor om att man kanske är elak, oj nu blir hunden ledsen. En hund tänker inte så och det vet vi ju :) annars titta bara på Cesar Millan ;) hahahhaha!! Nä men ärligt Åsa jag håller fullständigt med dig om korrigeringar och du förklarar det ännu en gång så himla bra så man förstår. Tack för ett härligt inlägg trots att det utlöstes av att "någon" stördes sig på ditt sätt att träna hund...suck säger jag bara. Hoppas allt e bra med dig annars. Ha det gott!
Dina reflektioner i detta inlägg är skönt och upplyftande att läsa! Precis som du så tycker jag att det är oschysst att inte ge tydliga besked när den gör fel. Att tydligt besked per definition är en korrigering och många människor väljer att ladda just det ordet negativt och peka med hela armen, är otroligt olyckligt.
Hemskt olyckligt för alla de hundar som inte alls klarar av att växa upp och utvecklas utan att någon talar om vad som är tillåtet/inte tillåtet eller säkert/inte säkert och istället slutar som avlivad. DET är misshandel.
I träning får man ju som sagt anpassa korrigeringarna med fingertoppskänsla, uteblivet beröm tar ofta nog på lydnadsplanen men i fårhagen kan man ju stå där med sitt uteblivna beröm så länge man orkar :-D
Många kloka och sunda inlägg här! Den person som via mail kritiserat din hundträning tycker jag kan gå och dra något gammalt över sig... Förövrigt tycker jag det ser mycket trevligt ut när du och Fajta både tränar och tävlar.
