är inte alltid så lätt. Tur att man har kloka vänner som kan göra det. Jag hade ett snack med Andreas idag kring Bitas träning och vips så har han förklarat allt jag funderat på och gett mig mer råg i ryggen att göra det som jag länge tänkt själv. Så nu har Bita lydnadsvila i MINST 3 veckor. Hon kommer att sättas igång när läget passar och känns rätt. det är så himla skönt att kunna resonera med någon som känner mig, mina hundar och sen som extra krydda, är grymt duktig på hund, träning och människor. Visst har jag varit rejält "pissed" på Andreas flera gånger. Kanske för att han alltid är rak och ärlig och vet vilka punkter som ska beröras eller stampas på för att få de reaktioner han vill ha. Han är också rak och ärlig när han berättar för mig hur han ser på mig och hur han tror att Bita uppfattar vår relation, vilket både kan kännas lite jobbigt, men samtidigt så jäkla befriande. Så nu ska vi släppa all gammal skit vi går och bär på och skaka av oss sorger och besvär och VARA NÖJDA MED ALLT VAD LIVET GER!!!

Och det var så himla skönt att slippa ta ut Bita och träna när jag mötte upp Florence på klubben i dag på förmiddagen, vilket är ytterligare ett tecken på att jag har tagit precis rätt beslut just nu.

Fajta däremot fick köra ett litet pass på den plogade parkeringen. Vi saxade mellan galen kelpie-valp, skidåkare, en och annan bil och så, och fick till en helt ok träning. Lite överladdningar som leder till både det ena och det andra, men frånvaron av träning det senaste måste klart sätta sina spår. Efter träningspasset fick Bita och Siri leka i snön och den varma solen. Bita tycker ju att hundar...det är lite läskiga varelser. Hon har egentligen bara tre hundar som hon faktiskt gillar och uppskattar, Fajta, Buy och Busy, annars så tycker hon att de där fyrbeningarna kan man faktiskt vara utan. Då finns det inga bättre "terapi-kompisar" än små valpar. Nu vet jag ju att mina hundar är väldigt snälla. De skulle ALDRIG göra någon illa om det inte blir ett riktigt skarpt läge, annars skulle jag ALDRIG utsätta varken mina hundar eller andras för såna här situationer. Siri och Bita har träffats en gång förrut, men då tyckte bara Bita att det var läskigt och gömde sig bakom stora syster hela tiden. Det tog en 5-10 minuter innan hon riktigt våga släppa loss, men sen hade de så himla roligt!!!

Men det är inte bara Lush i Göteborg som drar, utan även min älskade Siss som dagen till ära fyller år!!!

Jag tar med mig Smilla och Josse och möter upp Mussi, Siss och Anna för shopping och lunch.

Sen hem och göra det förhoppningsvis sista på ex-arbetet. Gårdagen ägnades i pulkabacken och på skridskobanan med famljen, så det blev inte så mycket gjort, men lite hann jag med! Och jag tar gärna att stressa lite extra idag, för vi hade verkligen så otroligt mysigt ihop! Det var alldeles för länge sen vi gjorde något bara familjen, gjorde något som inte involverade hundar eller så, utan bara oss!

Nära skjuter ingen hare. Men Josse och Buy gjorde kanonprestation och vann klassen med 190,5 poäng

resan upp till Karlstad gick bra! det var lite halt, lite snöigt och lite lurigt. Framför allt på hemvägen, s det blev en lååång resa och en lååång dag. Jag åkte när jag lämnat Smilla i skolan 8.30 och rullade uppför backen mot vårt hus 23.20.

Seminariumet gick bra. Jag var skitnervös inför oppositionen. Det är så himla känsligt när man har granskat någon annans arbete. Ett arbete som man slitit med i 10 veckor och verkligen gjort sitt absolut bästa med, så kommer jag där och kritiserar eller påpekar. Det svåra ligger i att lägga fram det jag har att anmärka på med en positiv framtoning. "När du skrev så här, hur tänkte du? Jag har funderat, kanske kan man skriva så här istället." osv. Men det gick nog bra. De andra studenterna tyckte jag var elak för jag la ribban för högt som första opponent. Sen bliv mitt arbete granskat. En del kompletteringar men inget stort. Det största var antagligen att jag missat en sid hänvisning vid ett citat, som jag själv inte tolkat som citat utan en hänvisning. den boken måste jag hitta på bibloteket igen och hitta sidan....

Så nu är terminen slut och jag är från och med söndag inte längre student. Arbetet ska vara korrigerat och inlämnat om en vecka, men först ska det in till min handledare, så jag vet vad jag ska hitta på i helgen....

Sen ska jag ju tävla också denna helgen..... jösses.... nu får ni verkligen hålla tummarna. Eller... skit i det förresten. Det kommer antagligen att gå åt skogen ändå, så det är synd om ni sliter ut era tummar i onödan. Spara dom till något viktigare tillfälle!

Jag börjar se slutet i den 3½ år långa tunneln av plugg.... Har i går och idag suttit med oppsitionsarbetet inför torsdagens seminarium. Det känns både skönt och konstigt....

Ännu konstigare känns det att börja jobba.... jag är van vid att sköta mig själv, fixa mina egna dagar och mitt eget liv... eller hur ska jag uttrycka mig? Nu blir det arbetstider, sena kvällar, inget lyxmys med Smilla... ingen förmiddags träning i solen.... känns som om halva mitt liv försvinner.... Fast det försvinner ju inte, det fylls bara av annat. Jag minns hur jobbigt jag tyckte det var i början av min studie tid. Dagarna var fööör låååånga, fööör seeeega, fööör tomma..... Märkligt att man alltid anpassar sig efter situationen....

För självklart ska det bli skitkul att få komma ut i verkligenheten igen. Att få ta del av en vardag. Och så himla skönt att hittat ett jobb som verkar kalasbra, istället för att tvingas ta ett jobb, vilket som helst, för att "överleva". Tack för alla grattis!!

Hundarna har verkligen blivit åsidosatta den sista veckan. Bita har slutat äta och Fajta är ett nerv-vrak... De är inte så lika mina tjejer... de tacklar verkligen världen på helt olika sätt! Men vad jag älskar dom! De är de finaste man kan tänka sig, mina tjejer (räknar så klart Smilla till den skaran också, även om hon både äter och är balanserad).

Men nu ska jag försöka ta tag i att få hundsituationen att fungera med familj och arbete precis som "alla" andra! Sätter upp en försiktig plan som kan utökas om det fungerar. Jag får iallafall se till att vissa kvällar är "heliga". Några heliga för familjen och vårt hem, och några heliga till hundarna. Sen ska jag försöka få till tävlandet på en bra och lagom nivå. Fajta kommer att tävla ganska sparsamt i år. Några tävlingar är redan klara och inbokade och det kommer inte att bli mer än nån gång per månad. Bita däremot vet jag inte alls hur jag ska tävla. Har endast en start i helgen inplanerad med henne. Jag har inga stora förhoppningar om att klara uppflyttningen, men kör ändå! Vare sig hon klarar det eller inte (går det så kan jag garantera att det beror på mer TUR än skicklighet, för klara det är vi verkligen inte....långt därifrån) så vet jag inte alls när nästa tävling blir. Hon är inte riktigt klar med sig själv och jag känner mig faktiskt orättvis mot henne, när jag utsätter henne för en tävling.... Min lilla, lilla skrutta....

Nu längtar vi efter sommaren.....

Jag har fått jobb!!! Första intervjun blev den ända! Tjönsten utökades till 75% och då fanns det liksom inget att välja på. De andra tjänsterna (faktiskt 3 st) som jag skulle på intervju på har bara varit på 50% så de är nu inställda!

En super mysig liten skola och jag kommer i huvudsak att vara på fritids, men täcka upp i skolan en hel del också. Det är endast F-3 på skolan så det är betydligt mindre mot vad jag är van vid.

Personalen är väldigt mysig och det känns som ett väldigt bra gäng att jobba ihop med!

Och har har redan blivit anställd.. har varit där på vik. sen i tisdags och rektorn tyckte att vi skriver anställningen sedan dess! Som det kan bli!

Men jag måste bli färdig med uppsats och examination också. På torsdag gäller det! Så nu i helgen får jag sitta med oppositions förberedelser och lite sista fix med min egen uppsats!

TACK alla för grattis!!!


Vintern har verkligen slagit sitt grepp om Nordmossa!

Träningsplanen är helt igensnöad

Jag har faktiskt för första gången i mitt liv gett ett nyårslöfte!

Det kommer att bli lätt att hålla....

2010 ska fyllas med glädje, närvaro och samvaro. Jag ska njuta av det jag har och det jag får och inte låta andra ta över min tillvaro utan jag ska bli viktig för mig själv och för mitt liv!

Gott nytt år alla!!!



På väg mot ett nytt år fyllt av möjligheter, glädje, fart, fläkt och vila.
Ett år med möjligheter, vägar framåt, nya kunskaper och insikter.
Ett år fyllt av värme, vänskap och en jäkla massa roligt!!!